Kort svar: programmatisk annonsering är ett sätt att köpa annonser, inte en egen kanal. I stället för att ringa en tidning och boka en banner för en vecka lägger du in budget, målgrupp och maxpris i en plattform, som sedan bjuder på en visning i taget på tusentals sajter och appar. De flesta bannerannonser och en växande del av video, tv, ljud och utomhusskärmar köps så i dag. Som litet företag behöver du sällan en dyr plattform för att börja: displaykampanjer i Google Ads fungerar på samma sätt och har ingen minimibudget.
Hur fungerar programmatisk annonsering?
Ordet programmatic (eller programmatisk marknadsföring) betyder bara att köpet sköts av program i stället för av människor som mejlar bokningar till varandra. Fem parter är inblandade:
- Annonsören: du, med en budget, en annons och en idé om vem du vill nå.
- DSP (demand side platform): köparens plattform. Här lägger du upp kampanjen, och det är den som bjuder åt dig. Exempel är Googles Display & Video 360, The Trade Desk och Adform.
- Annonsbörsen (ad exchange): marknadsplatsen där bud och annonsutrymme möts.
- SSP (supply side platform): säljarens plattform, som sajten använder för att bjuda ut sina annonsytor till högsta pris.
- Sajten eller appen: den som äger ytan där annonsen visas, till exempel en nyhetssajt.
Den programmatiska auktionen, steg för steg
- Någon öppnar en artikel på en nyhetssajt. På sidan finns en tom annonsyta.
- Sajtens SSP skickar ut en förfrågan: här finns en yta på 300 × 250 pixlar, i en artikel om bilar, hos en läsare i Västerås med mobil.
- De DSP:er som har en kampanj som passar räknar ut vad visningen är värd och lägger ett bud.
- Högsta budet vinner, och den annonsen visas när sidan laddas.
Allt detta tar ungefär en tiondels sekund och kallas realtidsbudgivning, RTB (real-time bidding). De flesta börser kör i dag förstaprisauktion: vinnaren betalar sitt eget bud och inte, som förr, strax över det näst högsta. Det finns också privata marknadsplatser, där en sajt bjuder in utvalda köpare till ett avtalat lägstapris.
Data och målgrupper
Hur mycket plattformen bjuder beror på vad den vet om visningen: sammanhanget, platsen, tiden på dygnet, enheten, eller att personen har besökt din sajt tidigare. Det sista kallas retargeting, och hur du gör det med måtta har jag skrivit om i artikeln om retargeting utan att vara påträngande.
En reservation: köpta målgrupper som bygger på tredjepartscookies är sämre än säljarna vill kännas vid. Safari och Firefox blockerar sådana cookies, och många tackar nej i cookie-rutan. Att styra på sammanhang i stället för person fungerar utan cookies och är ofta det tryggaste valet för en liten annonsör.
Vilka format köps programmatiskt?
Det började med banners, men i dag går det mesta digitala annonsutrymmet att köpa så:
- Display, alltså bannerannonser: bilder och animerade annonser på sajter och i appar. Det är detta som kallas programmatisk display, och det är billigast att börja med.
- Video: reklamfilm före eller i ett videoklipp, eller i en ruta mitt i en artikel.
- CTV (connected TV): reklam i streamingtjänster på tv:n i vardagsrummet. Mer om det i artikeln om CTV-annonser.
- Ljud: reklam i poddar och musikstreaming, som jag går igenom i artikeln om onlineradio och Spotify.
- Digital utomhusreklam (DOOH): skärmar i kollektivtrafik, köpcentrum och längs vägar, där antalet visningar är en uppskattning av hur många som passerar.
Vad kostar programmatisk annonsering?
Du betalar per tusen visningar, CPM (cost per mille). Här är tumregler för Sverige, med en tydlig reservation: det är ungefärliga intervall, inte statistik, och priset svänger med säsong, målgrupp och hur snävt du styr.
- Bannerannonser i öppen auktion (dit räknar jag Googles displaynätverk): ungefär 10 till 50 kr per tusen visningar.
- Bannerannonser på stora svenska nyhetssajter via privata avtal: ungefär 40 till 150 kr.
- Webbvideo: ungefär 80 till 200 kr.
- CTV: från runt 50 till 100 kr och uppåt. De stora streamingtjänsternas bästa lägen kostar ofta flera hundra kronor.
- Ljud: ungefär 80 till 200 kr.
- Digitala utomhusskärmar: ungefär 50 till 250 kr.
Räkna så här: 6 000 kr med ett CPM på 30 kr ger 200 000 visningar. Styr du dem till 40 000 personer i din region ser var och en annonsen i snitt fem gånger.
Avgifterna ovanpå mediepriset
CPM är inte hela notan. En fristående DSP tar en teknikavgift, som tumregel 10 till 20 % av det du köper för. Köpta målgrupper och verktyg som mäter synlighet och bedrägeri kostar extra. Säljarens SSP tar sin del innan pengarna når sajten. Anlitar du en byrå tillkommer arvodet.
Ett räkneexempel: du lägger 20 000 kr. Byrån tar 15 %, DSP:n 15 % och data och verifiering 10 %. Då är 12 000 kr kvar till själva annonsutrymmet. När den brittiska annonsörsföreningen ISBA lät PwC följa pengarna genom hela kedjan 2020 nådde ungefär hälften fram till sajterna. Uppföljningen visade bättre siffror, men frågan är värd att ställa varje gång: hur stor del av min budget blir visningar?
Till det kommer minimibudgetar. De stora DSP:erna publicerar sällan officiella minimibelopp, men de säljs via avtal eller återförsäljare och förutsätter i praktiken budgetar som ett litet företag inte har.
Behöver du en DSP, eller räcker Google Ads?
För de flesta småföretag räcker Google Ads långt. Displaykampanjer där köps i samma typ av auktion, visas enligt Google på miljontals sajter och appar, och har varken minimibudget eller separat plattformsavgift (Googles del är inbakad i priset). Du kan styra på ämnen, geografi och egna besökarlistor, välja enskilda sajter och ladda upp egna animerade annonser, som jag beskriver i artikeln om HTML5-annonser direkt i Google Ads.
Det du missar är att allt annonsutrymme inte finns där. En del svenska mediehus säljer sina bästa ytor via privata avtal, och tv, ljud och utomhusskärmar utanför Googles egna tjänster kräver andra plattformar. Min tumregel: börja i Google Ads och gå vidare till en DSP först när du har ett konkret skäl, till exempel att du vill synas på en viss nyhetssajt eller i streamad tv. Då hjälper jag till med uppsättningen av programmatisk display, som kostar 10 800 kr som engångssumma med utbildning parallellt, så att du kan sköta köpen själv efteråt.
När lönar sig programmatiskt inte?
Här kommer brasklapparna, och de är flera.
- Budgeten är liten. Bannerannonser bygger kännedom, de fångar inte upp dem som vill köpa i dag. Har du 3 000 kr i månaden totalt gör de mer nytta på sökord där folk redan letar efter det du säljer.
- Du saknar annonsmaterial. Utan ordentliga annonser i rätt storlekar blir det automatiskt hopsatta rutor som ingen lägger märke till.
- Du mäter ingenting. Väldigt få klickar på en banner. Kan du inte jämföra besök, förfrågningar och sökningar på ditt företagsnamn före och efter vet du aldrig om pengarna gjorde nytta.
Skräpsajter, synlighet och bedrägeri
- Skräpsajter gjorda för annonser (made for advertising, MFA): tunt innehåll och annonser i varje hörn, byggt för att sälja visningar billigt. I den amerikanska annonsörsföreningen ANA:s genomgång 2023 hamnade ungefär en femtedel av visningarna där. ANA:s senare mätningar visar klart lägre andelar i snitt, men spridningen mellan annonsörer är stor.
- Synlighet (viewability): enligt branschstandarden från MRC räknas en annons som synlig när minst halva ytan har varit i bild i en sekund (två sekunder för video). En annons längst ner på en sida som ingen scrollar till kostar ändå pengar.
- Bedrägeri: visningar som laddas av botar eller i dolda rutor. Fusket går dit pengarna finns, så dyra format som video är mest utsatta.
Skyddet är detsamma i alla tre fallen: läs placeringsrapporten varje vecka den första månaden, uteslut det som ser skumt ut och köp hellre en kort lista sajter du känner igen än hela internet.
Dyrare än det behöver vara
Ordet programmatiskt används ofta för att motivera ett högre pris. En programmatic-byrå som säljer ett paket med fast CPM kan köpa visningarna billigare och behålla mellanskillnaden, och du får sällan se vilka sajter du hamnade på. Ställ tre frågor: vem äger annonskontot, får jag se placeringsrapporten, och hur stor del av mina pengar blir mediaköp? Får du inget rakt svar har du fått ditt svar.
Vad du konkret ska göra
- Bestäm vad kampanjen ska åstadkomma och hur du mäter det, innan du väljer plattform.
- Ta fram annonser i de vanligaste storlekarna, till exempel 300 × 250, 300 × 600, 728 × 90 och 320 × 100 pixlar.
- Starta en displaykampanj i Google Ads med liten dagsbudget, snäv geografi och ett tak för antalet visningar per person.
- Läs placeringsrapporten varje vecka och uteslut skräpet.
- Utvärdera efter fyra till sex veckor på besök, förfrågningar och sökningar på ditt företagsnamn, inte på klick.
- Osäker på om bannerannonser är rätt nästa steg? Gör snabbanalysen: fem frågor, två minuter.


